131 kg-utmaningen: Hur stoppar vi det enorma matsvinnet i Lettland?

Tänk dig ett tungt kylskåp, eller till och med en fullvuxen panda. Tänk dig nu den vikten – ungefär 131 kilo – i form av mat. Chockerande nog är det, enligt ”Eurostats” data för 2022, så mycket matsvinn den genomsnittliga invånaren i EU gav upphov till förra året. Totalt handlar det om en astronomisk siffra – 58 miljoner ton per år. Även om mer än hälften av detta matsvinn kommer från hushållen är problemet betydligt bredare och berör oss alla – särskilt företag som arbetar med mat varje dag.

I Lettland studeras just nu problemets omfattning och särdrag på djupet av Lettlands lantbruks- och teknikuniversitet (LBTU). Målet är att genom flera undersökningar förstå befolkningens vanor, restaurangbranschens engagemang och livsmedelsproducenternas initiativ, för att kunna ta fram konkreta förslag som förbättrar situationen och minskar matsvinnet.

Mer än bara slängd mat: de dolda resurskostnaderna

När vi slänger mat slänger vi inte bara själva produkten. Vi kastar bort alla resurser som har investerats i att skapa den – från åkern till vårt bord. LBTU-forskaren Ilze Beitāne illustrerar det perfekt med exemplet med en mjölkförpackning:

”Ur ett hushållsperspektiv slänger jag till exempel en mjölkförpackning, men om vi ser tillbaka på hela processen – den mjölken kom någonstans ifrån, hela produktionen. Först hämtades mjölken från en ko, sedan gick den till ett livsmedelsföretag där den steriliserades, pastöriserades, förpackades och så vidare. En enorm mängd resurser investerades för att till slut få fram en enda mjölkförpackning. Och så slänger vi den tanklöst i slutändan.”

Låt oss titta närmare på dessa ”enorma resurser” som går till spillo tillsammans med maten:

• Vatten: Jordbruket är en av de mest vattenkrävande sektorerna. Att producera ett kilo nötkött kräver till exempel ungefär 15 000 liter vatten! Även växtbaserade produkter – bröd, grönsaker – kräver hundratals liter vatten per kilo.
• Mark: Bördig mark behövs för att odla mat. När vi slänger mat belastar vi värdefulla markområden i onödan och bidrar till att naturresurserna utarmas.
• Energi: Enorma mängder energi förbrukas i alla led – odling (maskiner, gödsel), produktion, förädling, transport och inte minst lagring (frysar, kylskåp).
• Arbete: Oräkneliga timmar av mänskligt arbete läggs ner längs matens hela resa. När vi slänger mat nedvärderar vi det arbetet.
• Utsläpp: Livsmedelsproduktion och transporter ger upphov till betydande utsläpp av växthusgaser. Dessutom frigör matavfall som bryts ned utan syre på soptippar metan (CH4) – en gas med en betydligt starkare uppvärmande effekt än CO2.

Som LBTU-forskaren påpekar dominerar ofta inställningen ”det här gäller inte mig just nu”. Men den europeiska gröna given och de globala hållbarhetsmålen påminner oss tydligt – vi måste ta hand om miljön för kommande generationer. Att minska matsvinnet är ett av de mest effektiva sätten för var och en av oss, och för varje företag, att bidra.

Företagens dilemma: slänga eller tjäna?

Även om hushållen står för den största volymen matsvinn möter restauranger, kaféer, butiker och producenter problemet dagligen i en särskilt koncentrerad form. Rester från dagens meny, produkter som närmar sig bäst före-datum, överskott av säsongsvaror, estetiskt ”ofullkomliga” frukter eller grönsaker – allt kan snabbt förvandlas till förluster.

För ett företag innebär det att slänga mat betydligt mer än att bara förlora produktens inköpsvärde. Det innebär också:

• Förlorade kostnader för personalens tid (förberedelse, hantering, avskrivningar).
• Förlorade energikostnader (lagring av produkter i kylar/frysar, tillagning).
• Extra kostnader för avfallshantering och bortskaffande.

EU:s ambitiösa mål – att minska matsvinnet med 50 % per capita till 2030, både i detaljhandeln och hos konsumenterna – skapar ytterligare motivation (och snart, möjligen, krav) för inte bara privatpersoner utan i synnerhet företag att agera. Men hur gör man det smart och effektivt?

Foodhero: din partner i kampen mot svinn (och för högre vinst!)

Det är här Foodhero kommer in. Vi är en plattform och app som kopplar ihop företag med kvalitativ överskottsmat med köpare som letar efter goda måltider eller produkter till ett bättre pris. Vi erbjuder en enkel och effektiv lösning som förvandlar potentiella förluster till verkliga vinster – för både miljön och företaget.

Hur hjälper Foodhero ditt företag att bli en mathjälte?

1. Minskar matsvinnet: Den mest uppenbara fördelen – mindre mat hamnar i soporna, vilket hjälper ditt företag att bli mer miljövänligt och nå sina hållbarhetsmål.
2. Återvinner kostnader och ger extra intäkter: Genom att sälja överskott via Foodhero får du tillbaka en del av de pengar som investerats i produkter som annars skulle skrivas av som förluster. Ofta är det ekonomiskt mer fördelaktigt att rädda maten och sälja den till rabatterat pris via Foodhero än att betala för lagring och bortskaffande.
3. Lockar nya kunder: Användare som upptäcker ditt kafé, din butik eller din restaurang genom en Foodhero-”surprise bag” till ett bra pris kommer sannolikt tillbaka för att köpa produkter till fullt pris. Det är en fantastisk marknadsföringsmöjlighet!
4. Stärker varumärket: Visa dina kunder, partner och samhället att ni är ett ansvarsfullt och hållbart företag. Det blir en allt viktigare faktor när konsumenter väljer.
5. Enkel och smidig process: Att lägga upp erbjudanden i Foodheros partnerapp är snabbt, enkelt och kräver inga större extra resurser.

Tillsammans kan vi göra mer: medvetenhet och handling

Det första steget, som LBTU-forskaren betonar, är medvetenhet. Det är viktigt att prata om matsvinnets verkliga omfattning och dess påverkan på vår planet och våra plånböcker. Var och en av oss kan börja med att se över våra egna inköps- och konsumtionsvanor.

Samtidigt bidrar vi, genom att stödja företag som aktivt bekämpar svinn, gemensamt till positiva förändringar i hela livsmedelssystemet. När du använder Foodhero-appen som konsument sparar du inte bara pengar och upptäcker nya smakupplevelser – du stöttar också lokala företag direkt på deras väg mot en mer hållbar verksamhet.

För att få mer exakta uppgifter om situationen i Lettland fortsätter Lettlands lantbruks- och teknikuniversitet att bjuda in alla invånare i Lettland att delta i sin undersökning (information finns på LBTU:s webbplats) för att hjälpa till att bättre förstå problemet och hitta riktade lösningar.

Slutsats: låt oss göra utmaningen till en möjlighet

De 131 kilona matsvinn per person och år är inte bara statistik – det är en enorm utmaning för vår miljö, vår ekonomi och vår framtida livsmedelstrygghet. Men det är också en enorm möjlighet att agera smartare, effektivare och mer ansvarsfullt.

Foodhero bjuder in alla restauranger, kaféer, butiker, bagerier och producenter i Lettland att gå med i vår växande rörelse. Låt oss förvandla ert överskott till goda måltider för nöjda kunder och extra intäkter för ert företag. Tillsammans kan vi minska matsvinnet i Lettland avsevärt och bygga en grönare, mer hållbar framtid för oss alla.

Var en del av lösningen, inte problemet. Gå med i Foodheros partnernätverk redan idag och börja rädda mat – och tjäna pengar!